Omkring tio procent av alla elever i skolan har av någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det kan vara adhd, autism, språkstörning, dyslexi, dyskalkyli, motoriska problem, tics eller Tourettes syndrom.
Det är vanligt att eleverna har flera samtidiga NPF-diagnoser, vilket förstärker deras svårigheter i skolan. Till exempel kan en elev med adhd och inlärningssvårigheter ha svårt att lära sig nya saker på grund av sin nedsatta uppmärksamhetsförmåga.
NPF påverkar våra kognitiva funktioner, som är avgörande för allt vi gör, från kommunikation och känslor till beslutsfattande och inlärning. Barn och elever med NPF har en annorlunda kognition som spelar en viktig roll i skolan och på förskolan. Det innebär att de kan ha en över- eller underkänslighet för sinnesintryck, såsom ljud, ljus och lukter, vilket påverkar deras koncentration och lärande i den omgivande lärmiljön.
I skolan förväntas eleverna kunna planera och organisera sitt lärande, hålla uppmärksamheten, styra sina impulser, förstå tid och vara en fungerande del av det sociala sammanhanget. Men för elever med NPF kan dessa uppgifter vara överväldigande och det kan vara svårt att anpassa sig till skolmiljön. Det är därför viktigt att skolpersonalen är medveten om elevernas NPF-diagnoser och anpassar undervisningen och lärmiljön efter deras individuella behov.
De exekutiva funktionerna hos personer med NPF kan vara svaga eller outvecklade, vilket kan leda till svårigheter att reglera känslor, organisera, planera och genomföra skoluppgifter. Det är viktigt att komma ihåg att svårigheterna kan variera över tid och i olika miljöer. NPF-diagnoser beskriver generella utmaningar, inte enstaka individer.
För att skapa en trygg lärmiljö är det viktigt att lärare och övrig skolpersonal bygger långsiktiga och tillitsfulla relationer med eleverna. Detta skapar en känsla av trygghet och tillhörighet. För personer med NPF är det särskilt viktigt att känna sig delaktiga och lyssnade på, samt att ha möjlighet att påverka sin situation.
Ovisshet om vad som förväntas eller vad som kommer att hända under dagen kan orsaka stress. Genom att använda tydliggörande pedagogik kan vi stödja de kognitiva funktionerna och minska stressen. Detta innebär att skolan behöver vara tydliga med vad som ska hända, hur länge det kommer att pågå, med vem och vad som kommer att hända efteråt. Ett sätt att tydliggöra är att använda visuellt stöd. Det kan handla om att använda scheman över dagen eller aktiviteten, bilder som förstärker undervisningen eller undervisningens innehåll, begreppslistor eller formelsamlingar för att underlätta minnet. Genom att använda visuellt stöd kan vi hjälpa eleverna att förstå vad som förväntas av dem och minska stressen som kan uppstå när det finns ovisshet och oklarhet.
