När är en samordnad individuell plan (SIP) nödvändig?
Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården är skyldig att ta initiativ till en SIP när de bedömer att insatser behöver samordnas för att ett barn ska få rätt stöd. Detta kan till exempel vara:
- När ett barn behöver kontakt med flera olika samhällsinstanser som skola, socialtjänst, LSS-verksamhet och barn- och ungdomspsykiatri samtidigt.
- När barnets vårdnadshavare lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter.
- Om en ungdom missbrukar.
- När ett barn inte går i skolan.
Barn och ungdomar som är placerade, asylsökande eller nyanlända behöver ofta hjälp från olika samhällsinstanser och kan därför ha stor nytta av en SIP.
Lyssna på barnets behov och önskemål
All planering kring SIP ska utgå från vad barnet själv behöver. Barnet ska alltid få möjlighet att göra sin röst hörd på ett sätt som är lämpligt för dess ålder och mognad. Familjen runt barnet har en viktig roll och behöver självklart vara delaktiga i planeringen.
Vilka kan vara involverade?
Vårdnadshavarna är centrala i arbetet med en samordnad individuell plan, eftersom de har den juridiska vårdnaden fram tills barnet fyller 18 år. Ibland är det vårdnadshavaren som initierar behovet av en SIP.
Närstående, såsom familjemedlemmar, vänner eller andra betydelsefulla personer i barnets liv, kan delta i SIP-möten om barnet och familjen så önskar. Personal från socialtjänsten och hälso- och sjukvården är alltid delaktiga i SIP-arbetet, då syftet är att samordna deras olika insatser för att bättre tillgodose barnets och familjens behov.
Förskolor, skolor och andra verksamheter kan delta i arbetet med SIP, även om de inte uttryckligen nämns i lagstiftningen. Många kommuner har lokala överenskommelser som gör det möjligt för dessa aktörer att ta initiativ till en SIP. Förutom förskola och skola kan även andra instanser som polisen, Försäkringskassan, Statens institutionsstyrelse eller andra berörda verksamheter delta i SIP-processen. I vissa fall kan dessa kontakta socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, som sedan kan inleda arbetet om de bedömer att barnet är i behov av en SIP.
Många kommuner och regioner har särskilda överenskommelser som beskriver hur SIP-arbetet ska bedrivas lokalt. Dessa kan till exempel ange vilka som kan ta initiativ till en SIP, vilka som kan delta och hur samverkan med exempelvis skola och förskola ska se ut. Det är viktigt att ta reda på om det finns sådana överenskommelser som gäller i din verksamhet och vad de innehåller.
Hur skiljer sig SIP från andra typer av vårdplaner?
En samordnad individuell plan (SIP) skiljer sig från andra typer av vårdplaner genom att den omfattar alla involverade parter och syftar till att säkerställa ett effektivt samarbete mellan huvudmännen.
Vem kan dra nytta av en SIP?
Den ökande specialiseringen inom vård- och omsorgssektorn, tillsammans med mångfalden av vårdgivare, ställer allt högre krav på att de olika professionerna ska kunna samarbeta för att ge patienten god vård och behandling.
Lagstiftningen om SIP syftar till att underlätta detta samarbete mellan huvudmännen. En god samordning och samverkan mellan de olika aktörerna är till stor hjälp och förenklar för den enskilda individen eller barn och familj att få sina behov av vård och stöd tillgodosedda. En SIP ska samla alla individens vård- och stödinsatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En SIP kan upprättas för personer i alla åldrar, oavsett om deras behov av samordning är stora eller små.
Hur ofta ska en SIP följas upp?
SIP:en ska följas upp regelbundet för att utvärdera om de insatser som planerats fungerar och hjälper den enskilde. Hur ofta uppföljningar behöver göras beror på den individuella situationen. När en ny SIP har upprättats kan det i början krävas tätare uppföljningar för att säkerställa att planeringen fungerar som avsett. En huvudansvarig för planen ska finnas, som ansvarar för att uppföljningar genomförs.
Om en person har en annan plan som uppfyller alla kraven för en samordnad individuell plan (SIP), är den planen tillräcklig. Kraven för en SIP är att den är individens egen plan, personen godkänner upprättandet av den och deltar i arbetet. Planen ska ange vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ansvarar för, vilka åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller regionen, och vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen.