Varför ska man utreda ADHD som vuxen?
När en person har haft symtom sedan barndomen som rör uppmärksamhet, koncentration, impulsivitet eller sociala och kommunikativa svårigheter, och dessa problem gör det svårt att fungera i vardagen, är en utredning motiverad. Syftet är att få rätt hjälp och stöd. Det är viktigt att poängtera att en utredning inte är nödvändig enbart för att man känner igen sig i en viss diagnos hos sitt barn. Många tror felaktigt att de har ADHD, men det kan handla om andra tillstånd.
Vad är den största missuppfattningen?
En vanlig feluppfattning är att svårigheterna beror på utbrändhet, minnesproblem och koncentrationssvårigheter som uppstått efter en period av överansträngning. Det kan också handla om bipolär sjukdom eller ångesttillstånd som ger upphov till oro och rastlöshet – dessa är vanliga differentialdiagnoser att ha i åtanke.
Vilka vuxna borde ta sig tiden att genomgå en utredning?
De som har stora svårigheter och inte klarar av sin vardag på ett tillfredsställande sätt. En förutsättning för en utredning är också att personen själv vill ta reda på vad som ligger bakom problemen och varför de har det så svårt.
Att komma med på tåget är det viktiga – annars hinner situationen ofta spåra ur. Särskilt unga vuxna i åldern 18-20 år behöver fånga upp i tid, innan studierna och karriären hinner gå i baklås. Även föräldrar bör uppmuntras att delta, så de kan få stöd att må bra och sköta föräldraskapet så smidigt som möjligt.
Många kämpar med kaotiska morgnar, glömska och stressig vardag. Kanske man missar saker till förskolan, kommer sent till jobbet, glömmer inköp och räkningar. Man skäms över sin oförmåga att få livet att gå ihop. Trots utmattning blir sömnen ofta dålig. Brister i planering och organisationsförmåga skapar ständig oro.
Men med rätt utredning och diagnos går sådana negativa mönster ofta att bryta. Genom ökad förståelse hos både individen och omgivningen kan man vända utvecklingen. Det finns många exempel på när en sådan insats varit helt avgörande.
Varför kan en utredning vara till hjälp i vuxen ålder?
En utredning kan vara till stor hjälp, eftersom den kan ge förklaringar på varför man har haft svårigheter under hela livet. Det är viktigt att både en själv och omgivningen förstår detta, så att man kan få ökad acceptans och ett bättre bemötande. En utredning öppnar också upp möjligheter till rätt stöd och behandling.
Diagnosen kan leda till ökad förståelse, anpassat bemötande och rätt behandling. Den kan också förhindra felaktig behandling. Många har fått andra diagnoser inom psykiatrin innan de kommer till rätt instans.
Vuxna med ADHD har ofta tidigare fått diagnoser som ångeststörning eller personlighetsstörning. Tidigare var det också vanligt att vuxna med autismspektrumtillstånd feldiagnostiserades med psykos eller schizofreni, och därmed fått olämplig medicinering. Vissa har också fått psykoterapi som inte varit effektiv, eftersom den bakomliggande problematiken inte identifierats. Feldiagnostisering var tyvärr mycket vanligt förr.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de flesta vuxna med ADHD eller autism också har eller haft andra psykiatriska problem. En kartläggning av sådana problem ska också ingå i en utredning.
Vilka utmaningar kan vuxna med ADHD haft genom livet
Många personer som får en ADHD-diagnos har haft en utmanande livssituation sedan barndomen. De har ofta kämpat i skolan och presterat lägre än vad deras potential indikerade. Därefter har de vanligtvis haft svårigheter att hitta stabila och välbetalda arbeten, och har i stället fått syssla med lågavlönade jobb, ibland även perioder av arbetslöshet.
Många i denna grupp har byggt upp ångest, depression och ibland även missbruk till följd av de svårigheter de stött på. De har ofta haft turbulenta relationer och bildat familjer med flera barn från olika partners. Dessa personer har ofta känt sig frustrerade över att livet upplevs så mycket tyngre och mer komplicerat för dem jämfört med andra.
En annan grupp som får diagnoser inom autismspektrat har snarare upplevt en känsla av ensamhet och att de är annorlunda. De kan ha klarat sig bra i skolan och genomgått högre utbildning, men haft svårigheter att hitta arbeten som motsvarar deras kunskaper. De har upplevt sig avvikande och haft svårt att göra sig rättvisa i anställningsprocesser. Många i denna grupp har levt ett ganska isolerat liv och känt sig starkt annorlunda jämfört med sin omgivning.
Tyvärr är det vanligt att personer som hamnat i kriminalitet och missbruk ofta återfinns inom kriminalvården. Dagens fängelser har dock blivit mer inriktade på utredningar och kartläggning av bakomliggande orsaker, i syfte att bättre kunna erbjuda stöd och rehabilitering.
Genom ett mer förebyggande och rehabiliterande synsätt strävar kriminalvården efter att bryta den onda cirkeln och ge människor en andra chans att ta sig ur en destruktiv livssituation. Utredningar och individuella behandlingsplaner blir allt viktigare för att förstå och komma åt de underliggande problemen, snarare än enbart fokusera på själva brottet.
Även om kriminalitet och missbruk fortsatt är stora samhällsutmaningar, tyder utvecklingen på att fängelserna i ökande grad intar en mer aktiv och proaktiv roll för att hjälpa de intagna att vända sina liv i en mer positiv riktning.
Vad frågar man ofta efter i ADHD utredning för en vuxen?
När en neuropsykiatrisk utredning görs går psykologen in på djupet och diskutera konkreta erfarenheter från personens liv. De frågar inte bara generella frågor som ”Var motoriken normal som barn?” utan de vill veta mer specifikt, som ”Fanns det svårigheter när du skulle lära dig simma som barn?” Ofta kan föräldrar minnas om det funnits avvikande beteenden redan i barndomen.
Sedan är det också viktigt att förstå hur saker fungerar i vuxen ålder. Hur har det sett ut i studierna och på jobbet? Hur fungerar relationer och vardagslivet hemma? Saker som sömn och dagliga rutiner ger oss också värdefull information.
Vad är det då psykologen letar efter i utredningen? Framför allt symptom och svårigheter som kan leda fram till en diagnos. Men utredningen handlar också om att göra en samlad funktionsbeskrivning, som kan ligga till grund för lämpliga stödinsatser. Ibland kan psykologen också hitta bakomliggande orsaker, som till exempel olika typer av genetiska syndrom.
Genom att prata om konkreta erfarenheter och gå på djupet får psykologen en heltäckande bild av personens situation, vilket är avgörande för att kunna göra en korrekt bedömning och hitta rätt väg framåt.
Vad kan man få för stöd som vuxen med ADHD
När man som vuxen får en diagnos finns det flera program och möjligheter till stöd. Landstinget erbjuder olika vårdprogram, både inom psykiatri, habilitering och primärvård, som beskriver den hjälp som finns tillgänglig. Där kan du också hitta information om vad kommunen, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan bistå med.
På alla högskolor och universitet i Sverige finns dessutom studievägledare som specialiserar sig på studenter med funktionsnedsättningar. De kan vara till stor hjälp om du behöver anpassningar i dina studier efter din diagnos. Det är viktigt att du får ett skriftligt utlåtande på din diagnos, så att du kan visa upp det vid behov.
Åldersfördelningen bland de som utreds är ganska bred. Även om de yngsta och de med småbarn ofta prioriteras, händer det att även äldre personer i 65-70-årsåldern utreds om det är avgörande för dem att förstå att de har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som legat bakom livslånga svårigheter.