Människor med autism kan ibland uppleva svårigheter i sociala sammanhang, särskilt på grund av skillnader i hur de använder kroppsspråk, ansiktsuttryck eller tonfall jämfört med andra. Eftersom kommunikation handlar om så mycket mer än bara ord, kan annorlunda icke verbal kommunikation leda till att andra missförstår eller feltolkar personens avsikter och känslor. Detta kan skapa hinder i vardagen, på arbetsplatsen och i kontakten med vården. Här är några konkreta exempel på dessa utmaningar och praktiska strategier för att hantera dem.
En utmaning är att bli missförstådd på arbetsplatsen
Till exempel kan en person som har autism, fokusera mycket på sina arbetsuppgifter och undvika ögonkontakt när hen pratar med kollegor. Detta är naturligt för hen och hjälper hen att koncentrera sig, men kollegorna kan uppfatta det som att hen är ointresserad eller otrevlig. Konsekvensen blir att kollegorna drar sig undan från att samarbeta med hen, vilket gör att hen känner sig isolerad. Hen märker också att hen sällan blir tillfrågad om idéer under möten. Ett sätt att hantera detta är att om hen känner sig bekväm med det, förklara för en närmare kollega eller sin chef att hen har svårt med ögonkontakt, men att det inte betyder att hen är ointresserad. Att skapa den här medvetenheten kan minska missförstånd.
Öva på kommunikation
Att kommunicera effektivt kan vara en utmaning för personer med autism, men det finns olika sätt att förbättra detta. Till exempel kan personen träna på att ge muntlig eller skriftlig feedback på andras idéer för att öva på interaktionen. Att observera andras kroppsspråk kan också vara hjälpsamt, att försöka lägga märke till när kollegor förväntar sig ett icke verbalt svar, som en nickning eller ett leende, och sedan prova att göra sådana signaler vid lämpliga tillfällen.
Kommunikation med vården
En annan kommunikationsutmaning kan vara kontakter med sjukvården. Vi kan ta ett exempel, David en ung man med autism, som går till läkaren för att diskutera sina hälsoproblem. David kan ha svårigheter att tolka läkarens ansiktsuttryck och kan ibland svara kortfattat eller monotont, vilket kan få läkaren att uppfatta honom som ovillig att samarbeta. Konsekvensen kan bli att läkaren inte förstår omfattningen av Davids problem, och David känner sig missförstådd och frustrerad.
För att hantera en sådan situation kan David förbereda sig genom att skriva ner sina frågor och symptom i förväg, så att han säkerställer att all viktig information framförs även om han känner sig stressad under mötet. Dessutom kan det vara till hjälp om David tar med sig en stödperson, som en vän eller familjemedlem, som kan förtydliga hans behov och fungera som ett stöd under samtalet.
Att navigera sociala signaler och bygga kontakter
Ett Exempel i en social situation, Sara en kvinna med autism deltar i ett yrkesrelaterat nätverksevent. Hon vill knyta nya kontakter, men har svårigheter att avgöra när det är lämpligt för henne att prata, och känner sig osäker på hur mycket hon förväntas le och nicka under samtal. Konsekvensen blir att Sara känner sig obekväm och undviker att delta i diskussioner. Vilket resulterar i att hon går miste om möjligheter att skapa värdefulla kontakter och visa sitt engagemang i andras projekt.
Tips för att hantera situationen, träna på samtalsmönster. Sara kan öva på olika typer av samtal i en trygg miljö, som med vänner eller en mentor. Detta kan hjälpa henne att bli mer bekväm med att ta sin del av ordet.
Använda tekniker för aktivt lyssnande: Hon kan visa sitt engagemang genom att ge enkla uppmuntrande ljud som ”mm” eller ”jag förstår” vid lämpliga tillfällen, även om ögonkontakt känns besvärligt.
Sätta upp tydliga mål. Ett mål kan vara att inleda tre korta samtal under eventet, vilket ger henne en känsla av framgång även om hon inte deltar lika mycket som andra.
Att hantera konflikter
Exempel: Erik kan ibland uppfattas som hård eller konfronterande i sitt sätt att kommunicera med kollegorna. Detta leder tyvärr till spänningar i gruppen och en negativ stämning.
För att hantera situationen kan Erik reflektera över sin kommunikationsstil. Genom att lägga till fraser som ”jag förstår din synpunkt, men…” eller ”kan vi diskutera det här vidare?” kan han mjuka upp tonen och undvika att uppfattas som aggressiv, trots att det egentligen inte är hans avsikt.
Erik kan också be en betrodd kollega om feedback efter möten, för att få insikter om vilka delar av sitt budskap han kan justera. Dessutom skulle det kunna vara till hjälp för Erik att delta i en kommunikations- eller konflikthanteringskurs, speciellt anpassad för arbetslivet.
En övergripande strategi är också att vara medveten om sitt eget kroppsspråk och hur det kan uppfattas av andra. Erik skulle kunna spela in sig själv i olika situationer och analysera sitt kroppsspråk i efterhand. Det kan också vara användbart att observera och försiktigt härma hur andra beter sig, som att nicka eller le vid rätt tillfällen.
Genom att vara medveten om hur detta kan påverka ens kroppsspråk och kommunikation kan man förebygga missförstånd och interagera på ett mer naturligt och ändamålsenligt sätt.