Barn med autism kan ibland uppleva ilska och frustration, ofta när deras vanliga rutiner ändras eller när förväntningarna på dem är otydliga. Detta kan bero på att de har svårt att uttrycka sina behov. Rädsla är en annan vanlig orsak till vredesutbrott, eftersom barn med autism kan vara rädda för saker som andra inte förstår.
När man stödjer barn med autism är det viktigt att utgå från att barnets beteende har ett samband med deras upplevelser. Vuxna bör visa respekt och försöka förstå vad som orsakar barnets rädsla eller ilska. Genom att analysera detta kan man lära sig att tolka signalerna och förstå ursprunget till ilskan.
Det kräver mycket av dig som vuxen
Vid allvarligare beteendeproblem och aggression är det viktigt att ha en strategi där den vuxna behåller lugnet och hjälper barnet på ett effektivt sätt. Man bör undvika att själv bli arg, eftersom det kan förvärra situationen. Det är också viktigt att reflektera över vilka krav som ställs på barnet.
Barn med autism har inte ett problemskapande beteende som ett val, utan det är snarare ett symptom på att situationen, omgivningen och bemötandet från andra har blivit för svåra för dem att hantera. För barn med autism kan även små förändringar i sådant som andra anser vara detaljer orsaka stor oro. Med andra ord gör de sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Därför är det viktigt att vuxna i barnets närhet tar ansvar och ställer krav som är anpassade efter barnets dagsform och förmåga. Detta kräver flexibilitet från de vuxna.
Föräldrar och andra vuxna bör skapa förutsättningar för att barnet kan förstå och förutse vad som kommer att ske. Detta kan göras genom att barnet får verktyg och hjälpmedel anpassade efter dess behov, till exempel ett schema över dagliga aktiviteter eller kommunikationshjälpmedel. Det är också viktigt att tydliggöra förväntningar och erbjuda meningsfulla aktiviteter som ger balans under dagen.
Försök hitta glädje genom leken
Nästan alla barn med autism har saker de är spontant intresserade av och som de kan bli skickliga på. Att få ägna sig åt dessa intressen kan vara en källa till glädje och kan användas som en belöning.
Lek är viktigt för alla barn, då det är ett naturligt sätt för dem att lära sig och utvecklas emotionellt, intellektuellt och motoriskt. Även barn med autism vill leka, även om det kanske sker på ett annorlunda sätt.
Personer med autism fastnar ofta i en specifik aktivitet och kan ägna sig åt den i långa stunder. De fastnar ofta på lekens inledande nivå, som att känna på föremål och bara utföra ensidiga handlingar som att snurra, vrida, banka eller kasta. De föredrar ofta enkla saker som snören, klossar och stenar framför mer avancerade leksaker, och tenderar att organisera saker, till exempel ställa bilar på rad istället för att leka med dem, sortera pennor efter färg istället för att rita, eller stapla föremål om och om igen.
Barn med autism kan ofta föredra att leka med enkla föremål som pinnar, klumpar och stenar istället för mer avancerade leksaker. De kan också ägna sig åt komplicerade pussel eller underhållning som TV, video och datorspel, men upprepar samma aktiviteter på ett monotont sätt utan att vilja samspela med andra. Många barn med autism gillar även att leka lekar som att bli lyftade, snurrade eller brottade med, där den fysiska stimulansen är viktigare än lekens sociala aspekt.
Även om barn med autism inte leker spontant och varierat, behöver man inte ge upp leken som en källa till utveckling. Som förälder eller pedagog kan man hjälpa barnet att utveckla leken, utan att ta bort glädje från barnets mer ensidiga lek. Ett bra tips är att bryta ned leken i mindre, enskilda moment som till exempel imitation och turtagande, och träna på dem.
Lek kan vara ett effektivt sätt att träna på många av de färdigheter som barn med autism har svårt med. Enkla spel kan exempelvis vara ett bra sätt att lära in turtagning, då det är tydligare än i rollekar.
Snarare än att själva fantisera och agera i en rollek, är det viktigt att föräldrar och personal samarbetar kring barnet med autism. Att ha samma stöd och rutiner både i hemmet och i skolan/dagliga verksamheten är avgörande för att barnet ska känna sig trygg, må bra och utvecklas. Ju mer kunskap personalen har om autism, desto bättre stöd kan de ge barnet.