Skolan behöver anpassas för barn som har autism, eftersom autism påverkar hur hjärnan fungerar och hanterar information. Barn med autism kan vara väldigt duktiga inom vissa områden, men samtidigt ha stora svårigheter inom andra. Detta kan vara en utmaning för lärare och andra pedagoger att förstå.
För att hjälpa barnet att utvecklas och lära sig på bästa sätt, är det viktigt att pedagogerna kring barnet har grundläggande kunskap om autism. De behöver också ha god kunskap om effektiva pedagogiska strategier, samt specifik kunskap om det enskilda barnet.
Diagnos ska inte vara avgörande
Många barn får sin autismdiagnos redan i förskoleåldern, medan andra utreds senare. Även barn utan diagnos kan uppvisa annorlunda beteenden jämfört med sina kamrater. Oavsett diagnos är det viktigt att barnet får det stöd det behöver. Tidiga anpassningar ger barnet bättre förutsättningar för god utveckling. Diagnosen i sig ska inte vara avgörande, förskolan ska anpassas så att alla barn kan lära och må bra.
Tydlighet och rutiner skapar trygghet och förutsägbarhet, vilket gör att barnet kan fokusera på lek, relationer och lärande istället för att försöka förstå sin vardag.
Stabilitet och förutsägbarhet
Ordningen av aktiviteter kan vara en utmaning för barn med autism, då de föredrar stabilitet och förutsägbarhet. Även rutinmässiga situationer, som till exempel samlingen, kan vara oförutsägbara och skapa stress. Visuella stöd, såsom bilder, tecken eller föremål, kan vara mycket hjälpsamma för dessa barn. Ett schema med tydliga bilder förbereder barnet på kommande aktiviteter och ger en känsla av trygghet och förutsägbarhet.
Även enkla aktiviteter kan innebära många olika moment som ställer stora krav på barnets förmågor, som att sitta still, vänta på sin tur, välja och ta initiativ. Är saker som barn med autism ofta har svårigheter med. Därför är det viktigt att förskolan anpassar kraven efter barnets möjligheter, samtidigt som de stödjer barnet i att utveckla de färdigheter det behöver.
Planera starten noga
Barn med autism kan gå i vanlig grundskola eller i en anpassad grundskola vid intellektuell funktionsnedsättning, beroende på föräldrarnas val. Innan en elev med autism börjar i skolan, byter skola eller går över till en ny skolform, är det mycket viktigt att man planerar övergången noga. Alla barn mår bra av att vara väl förberedda, men detta är särskilt viktigt för elever med autism.
Att träffa skolpersonal i förväg kan öka elevens trygghet inför skolstarten. Därför är det bra om eleven får göra ett studiebesök på den nya skolan och samtidigt träffa nyckelpersonal som kommer att finnas där när eleven börjar. Studiebesöken kan behöva upprepas flera gånger. Att få en karta över skolan samt bilder på lokaler och personal kan också bidra till att skolstarten känns mer bekant och trygg.
Lärare som ska undervisa elever med funktionsnedsättningar behöver ha kunskap om vad dessa nedsättningar innebär. På så sätt kan de skapa bra förutsättningar för eleverna att lyckas i skolan. Information om vilka stödinsatser som tidigare fungerat väl för eleven är också viktig, så att lärarna direkt kan möta barnets behov.
För att avgöra vilka särskilda stödinsatser som behövs, måste elevens behov först kartläggas. Dessa stödbehov beskrivs sedan i elevens individuella undervisningsplan. Om eleven behöver mer omfattande stöd över tid kan ett särskilt åtgärdsprogram bli aktuellt, vilket rektorn ansvarar för att följa upp. Alla elever har rätt till stöd utifrån sina svårigheter, utan krav på diagnos.
Träning av sociala färdigheter är lika viktiga som ämneskunskaper. Metoder som sociala berättelser och seriesamtal kan hjälpa dessa elever att bättre förstå och hantera olika sociala situationer. Stödet utformas i samverkan mellan vårdnadshavare och pedagoger.
Skolmiljön kan vara utmanande
Elever med autism kan ha det särskilt utmanande i skolmiljön. Skolan ställer ofta krav och har en miljö som inte är anpassad för dessa elevers behov. De kan vara känsliga för intryck som ljud och syn, och en skoldag är full av sådana intryck som kan vara svåra att sortera. Dessutom kan den sociala samvaron med många människor och behovet av att samarbeta vara krävande.
Matsalen kan vara en utmanande miljö för dessa elever på grund av den höga ljudnivån. En bestämd sittplats minskar ofta stressen. Ibland är det bättre att eleven får äta någon annanstans eller före/efter övriga elever. Många elever med autism har begränsade matpreferenser, vilket man behöver ta hänsyn till. Det viktiga är att barnet får i sig mat i skolan, genom att skola och vårdnadshavare kommer överens om lämpliga rätter som eleven klarar av.
Utöver lektionstid kan även raster, måltider, idrottslektioner och andra mer ostrukturerade inslag i skoldagen vara utmanande. Rasterna är tänkta som återhämtning men kan ofta upplevas oförutsägbara och stressande. Erbjud därför alternativa rastaktiviteter, som att sitta i biblioteket eller rita i klassrummet. Även att få arbeta med en uppgift man tycker om kan fungera som återhämtning. För elever med autism kan alla intryck under en skoldag vara mycket tröttande, så det är bra om de har tillgång till ett avskilt rum där de kan få vara ifred en stund.
Strukturerade aktiviteter med tydliga regler fungerar ofta bäst för elever med autism. Hjälp eleven att i lugn och ro lära sig reglerna så att hen känner sig trygg att delta.
Väl strukturerat och förutsägbart
För elever med autism är det avgörande att skoldagen är tydlig, välstrukturerad och förutsägbar. Dessa elever behöver noggrant förberedas på vad som kommer att hända under dagen, så att de känner sig trygga och kan hantera den. Det kan vara klassläraren, en elevassistent eller en mentor som ansvarar för att förbereda eleven.
Varje elev är unik, så det gäller att hitta det sätt som fungerar bäst för den specifika eleven. Ett vanligt tillvägagångssätt är att ta emot eleven på morgonen och gå igenom dagens schema tillsammans. Det är också bra att komplettera den muntliga informationen med text och/eller bilder för extra tydlighet.
Instruktionerna bör vara tydliga och lättöverskådliga för eleverna. Det räcker inte att bara förklara vad de ska göra, utan de behöver även veta hur, med vem och i vilken ordning. Läraren kan skriva upp detta på tavlan eller ge eleverna informationen på sina platser. Om syftet med uppgiften förklaras på ett begripligt sätt, ökar elevens motivation att delta.
Det är särskilt viktigt att eleven får information om eventuella förändringar i schemat, som vikarie, inställda lektioner eller ändrade tider. Även positiva överraskningar kan upplevas som stressande, så många elever med autism föredrar när saker och ting är som de brukar.
I slutet av dagen kan man också förbereda eleven inför morgondagen. Då kan man gå igenom schemat och påminna om eventuella saker som ska tas med hem, som gymnastikkläder, böcker eller läxor.
Tydliga, individuella scheman är den kanske viktigaste anpassningen för att skapa trygghet och struktur under skoldagen för elever med autism.
Studieresultaten motsvarar sällan den faktiska förmågan
Det är vanligt att elevers studieresultat inte motsvarar deras faktiska förmåga. Detta kan ha flera orsaker. Ibland kan det bero på att eleven inte förstår vad som förväntas av hen. I sådana fall kan visuella hjälpmedel som tankekarter, tabeller och flödesscheman underlätta förståelsen och tydliggöra uppgiften.
Elevens intresse för ämnet spelar också en stor roll. Att utgå från elevens egna intressen kan vara ett effektivt pedagogiskt grepp för att motivera lärandet. När eleven får arbeta med något hen redan är kunnig i kan dessutom självförtroendet stärkas.
Blir mer medveten om sin funktionsnedsättning
I mellan- och högstadieåldern blir många elever med funktionsnedsättning mer medvetna om sin situation.
Att lära sig om sin funktionsnedsättning och de styrkor och utmaningar den medför hjälper en att bättre förstå sig själv och stärker självkänslan. Eftersom nya frågor kan dyka upp allteftersom en person växer upp är det viktigt att hen regelbundet ges möjlighet att diskutera sin funktionsnedsättning.
Samarbeta mellan skola och hem
Samarbete mellan hem och skola är avgörande för många elevers framgång. Många elever kämpar med skolvardagen och blir utmattade när de kommer hem. Skolan kan ha svårt att förstå hur eleven fungerar hemma, och vice versa. En öppen dialog mellan föräldrar och skola underlättar arbetet att hitta effektiva strategier och förebygga svåra beteenden.
Det är viktigt att eleven möter liknande tillvägagångssätt i hemmet, skolan, fritids och andra miljöer. Därför är samarbetet mellan hem, skola och andra stödinsatser en central del i elevens utveckling. Vanligtvis sker detta i nätverk där pedagoger och vårdnadshavare deltar. Ibland involveras även specialister som specialpedagog, logoped eller arbetsterapeut för att stärka nätverket.